Jag har precis slagit i min sista putt på Ryder Cup-banan Marco Simone, en timmes trafikkaos utanför den eviga stadens kärna.
Här är det lugnt och stilla. Lara Arias är avslappnad.
Men saker och ting ska snart förändras. När vi slår oss ned i den stekande solen på klubbhusterrassen är det nästan på dagen ett år till hennes bana ska stå värd för golfens största evenemang.
– Ingen annan kvinna har varit banchef på en Ryder Cup-bana förut. Klart att det är häftigt, men mitt arbete ska inte bedömas annorlunda bara för att jag är kvinna, slår hon fast.

ROM. Banan är i toppskick; fairways hårda och kompakta. Greenerna jämna som struken biljardbordsduk. Det är lätt att förstå stoltheten som döljer sig bakom det vänliga leendet.

Lara Arias och hennes team har jobbat hårt och målmedvetet.

September håller på att övergå i oktober. Dressning och hålpipning är att vänta. Allt med hösten i åtanke.
– Vi gjorde en del förändringar inför Italian Open 2022. Bland annat adderade vi en ny tee på 18:e för att göra hålet längre. Men det viktigaste har varit att fortsätta göra ruffen tjockare, och det är inte lätt under sommaren i ett varmt land som Italien, förklarar Lara och fortsätter:
– Under två Italian Open har spelarna gett oss information, och vi förstår både banan och vad spelarna vill ha bättre nu.
– Ärligt talat så är jag inte särskilt nervös över banans skick. Vi har jobbat långsiktigt och förberett oss under en längre tid. Ryder Cup-versionen kommer den vara svårare än under Italian Open, smalare och med saftigare ruff.

Det enda orosmolnet är 2023 års Italian Open. Europatouren ville arrangera tävlingen i maj månad.
– Så tidigt på året är banan inte lika fin som den kommer vara under Ryder Cup. Så jag hoppas att folk väntar med att döma vårt arbete. Det är inte alls samma bana som i september.

När hon våren 2020 började på Marco Simone fanns ingen golfbana där. Eller rättare sagt; den golfbana som legat där hade rivits upp för att renoveras från grunden. Samtidigt var Ryder Cup bara drygt två år bort. Oroliga röster hördes från höger och vänster.
– Det var så klart en stor utmaning, säger och hon och fortsätter:
– Därför var det ju fantastiskt när vi hade Italian Open 2021 och faktiskt hade en bana att visa upp. Vi var väl medvetna om att den behövde bli bättre, men vi hade i alla fall en bana.

En oväntad väg – nu vill hon tysta kritikerna

Hon minns tillbaka på hösten 2018. Både Lara och hennes make Alejandro jobbade då med Ryder Cup på Le Golf National. Själv var hon en del av banteamet medan Alejandro hade posten som chefsagronomist 
– Då sa alla ”nej, det finns inte en chans att Ryder Cup spelas på Marco Simone om fyra år”. Men trots det gick det så klart inte att säga nej till ett Ryder Cup-projekt.

Lara Arias resa till att bli första kvinnliga banchef att arrangera Ryder Cup börjar långt längre tillbaka i tiden än 2018. Närmre bestämt tog det hela fart vid ett middagsbord, våren 2014. Där och då började en resa genom en mansdominerad bransch.

Lara var färdigutbildad ingenjör, men när hon tittade i spåkulan var framtidsplanerna långt ifrån kristallklara.

Där och då hade Lara aldrig ägnat spelet golf en tanke, men vid middagsbordet satt också golfproffset Mario Chousa. Han måste ha varit både passionerad och karismatisk för Lara lämnade middagen fast besluten om att inleda nya studier. Hon sökte till ett ”turf program” i Malaga, och parallellt med studierna fick hon ett jobb på en bana i närheten.

Att banan hette Finca Cortisin och ska arrangera Solheim Cup 2023 var inget Lara reflekterade nämnvärt över då, men det var en merit som skulle visa sig nyttig på cv:t.

Resan gick vidare till USA där hon jobbade på jobbade på Robert Trent Jones Golf Club i Gainsville, Virginia, som står värd för Solheim Cup 2024. Och nu gick det som på räls. Nästa stopp blev TPC Scottsdale där hon var med och drog sitt strå till stacken inför Waste Management Open och precis som hon senare gjorde på Quail Hollow inför PGA Championship.
– Det var en väldigt häftig resa för mig. Att studera eller jobba i USA hade alltid varit en dröm och jag fick väldigt nyttiga erfarenheter från dessa fantastiska banor. Det var också erfarenheter som kom att hjälpa mig att bli en del av det team skötte ombyggnaden av Valderramas greener ungefär ett år senare.
– När projektet på Valderrama var avklarat fick jag på nytt leta efter nytt jobb och då bar det av till Paris och Le Golf National för att hjälpa till med förberedelserna inför French Open och Ryder Cup.

Efter en mellanlandning i Spanien fick hon på Marco Simone sitt första stora huvuduppdrag; ett uppdrag som enligt många var omöjligt.
– Jag vet ju redan om att Ryder Cup kommer innebära några av de bästa och stoltaste dagarna i mitt liv, för jag har varit med om det i Paris. Men det är så klart annorlunda nu.
– Jag har sett bevattningssystemen växa fram, dräneringen läggas och banan bli spelbar. Att nu arrangera Ryder Cup här är så klart väldigt speciellt för mig.

“De refererade till mig som Alejandros hustru”

Men för Lara Arias personligen har vägen till toppen inte varit någon dans på röda rosor.
– I början var det hemskt, säger hon.
Det där ”turf programmet” kostade 6 000 euro, som en då 23-årig Lara fick betala ur egen ficka.
– Hela tiden sa folk till mig att ”detta är inget jobb för kvinnor”. Det var tufft att höra gång på gång, och med den vetskapen visste jag inte heller hur jag skulle rättfärdiga för min familj att de betalade hyran för min lägenhet så jag hade råd med studieavgiften. Men min familj stöttade mig ändå.

Vändpunkten kom egentligen först på Quail Hollow.
– Innan jag anlände så hade banchefen, som jag i dag är nära vän med, ringt en psykolog som höll samtal med de andra banarbetarna om ”hur det är att jobba med kvinnor”. Det låter konstigt men hjälpte faktiskt, för när jag väl dök upp visade de inget annat än uppskattning för vem jag var och vad jag tillförde till teamet.
– Det var också speciellt när jag började på Marco Simone. För i början refererade många till mig som Alejandros hustru, och det är sant. Vi är ett par och jag jobbar för hans företag.
– Jag vet också om att jag inte var styrelsens förstaval. Jag var nummer tre. Men de ville verkligen ha Alejandro.
– Så för de flesta bara var jag ”Lara, Alejandros fru”, och hade fått jobbet tack vare honom. Men jag visste redan då hur bra jag var på mitt jobb och jag var fast besluten om att visa det. Ganska snabbt blev jag bara ”Lara, banchefen på Marco Simone”.

I dag är Lara trots att hon bara är 32 år känd som en av de kunnigaste i branschen. Det händer ofta, inte minst nu med Ryder Cup, att olika företag närmar sig henne och vill att hon ska posera tillsammans med deras loga.

Men svaret blir blankt nej.
– Det jag inte tycker om alls är när personer och företag använder hashtags och liknande som #womeningolf. De använder det för att stärka en image och visa på jämställdhet. Men det blir ju inte riktigt rätt. Jag tycker kvinnor och män ska bedömas på samma grunder och sedan finns det så klart kvinnor som visar framfötterna och på så vis kan inspirera.
– Jag behöver inte använda en hashtag för att folk ska inspireras. Som jag ser på jämställdhet så måste det gå båda vägar. Bra saker ska inte bara uppmärksammas för att det är en kvinna som står bakom bedriften, den ska uppmärksammas oavsett vem det är som lyckas.

“Skulle aldrig anställa bara för att de är kvinnor”

Inför Ryder Cup har jobbansökningarna haglat in på Laras kontor.
– Det är många kvinnor som vill jobba i mitt team, och som påstår att de förtjänar jobbet just för att de är kvinnor. Men det skulle aldrig falla mig in att anställa någon bara för att hon är kvinna. Under Italian Open så hade vi åtta tjejer och 30 killar. Det var ett fantastiskt team som jag var otroligt stolt över, och jag är helt övertygad om att vi kommer göra ett ännu bättre jobb till Ryder Cup, förklarar Lara och lyfter fram ett enligt henne dåligt exempel.
– 2022 var det bara kvinnor som jobbade under Women’s US Open. Men om vi vill ha jämställdhet, riktig jämställdhet, är det verkligen rätt väg att gå?

Under sin uppväxt i västra Spanien ägnade Lara Arias inte en tanke åt golf. Sedan gick hon på den där middagen. Nu skriver hon historia.

Jodå, i dag spelar hon golf.– Jag är inte den typiske banchefen, men numera ser jag det som en viktig del av yrket att spela och förstå golf.
– Men för mig är det svårt att spela Marco Simone. För så fort jag är ute på banan så börjar jag tänka på möjliga förbättringar och saker som jag vill göra i framtiden.